Igår morse kl. 10:20 satte jag mig på tåget till Halmstad. Jag hade på mig en rosa spetsklänning och kände mig allmänt jättefin.



Väl framme träffade jag filuren nedan som kallas Ellen. Hon är en glad prick som måste ha de finaste ögonen i hela vida världen...



...Hon gillar sin mobil, och mig (för det mesta), och har den underbaraste "halländska-göteborska"-dialekten, hon är för go' helt enkelt.

I kyrkan fick vi höra sång och se på dans, det var mycket festligt.
När det var slut fick vi äntligen tag på konfirmanden och sedan bar det av hem till henne.
Hon posade coolt med sitt kors på näsan.




... och var galet söt. Förresten så heter hon Emma och henne har jag kännt så länge jag kan minnas. Hon har det härligaste skrattet som finns och den bästa humorn. Hon sjunger dessutom gudomligt fint.